Hur fungerar en varmkompost?

Hur fungerar en varmkompost?

Hur fungerar en varmkompost egentligen? Och hur kommer man igång att kompostera?

I den här artikeln lär du dig grunderna i kompostering, varför det är viktigt med rätt näringsbalans, och hur du gör för att komma igång. 

För att få till en effektiv och problemfri varmkompost är det bra att förstå grunderna i kompostering, och vad faktiskt händer när mat omvandlas till jord. Det vill säga hur en varmkompost egentligen fungerar.   

I en varmkompost bryts avfallet ner av t.ex bakterier, svampar, maskar och rötter. Mikroorganismer av olika slag hjälper till. Under processen bildas vatten, koldioxid, näringsämnen och värme. Och jord (humus). För en effektiv kompost krävs rätt näringsbalans, bra syresättning och bra fuktnivå. 

Rätt mikro-miljö är A och O för en effektiv kompostering. Därför handlar resten av den här artikeln om hur man skapar rätt förutsättningar i komposten, och hur du man kan justera en obalanserad kompost. 

Vi kommer fokusera mest på näringsbalansen i komposten, den så kallade kol/kväve-balansen. 

Självklart är kompostering mycket mer än bara rätt näringsbalans, även faktorer som syresättning, fukthalt och temperatur är viktiga, men en grundförståelse om hur man skapar en kol/kväve-balanserad kompost kommer göra det mycket enklare att hålla din kompost i form och luktfri. 

Läs mer om: guide till att välja varmkompost och om kompostering

Varför är kol/kväve-balansen viktig?

Mikroorganismerna som är så kritiska för komposteringsprocessen behöver både kol och kväve för att må bra - kol för energi, kväve för att producera protein.

Mikroorganismerna trivs bäst och komposteringen är mest effektiv vid en kol/kväve-balans på ungefär (25-)30 till 1, dvs 30 gånger mer kol än kväve, mätt i vikt.  

För den som är så road så kan man alltså räkna ut en optimal blandning av olika material att lägga i komposten. Men med erfarenhet lär man sig att se, lukta och känna sig till en frisk blandning.

När du är nybörjare kan du ha som tumregel att blanda i 1 del näringsfattigt material (brukar kallas strö) i 3 delar matavfall. 

I en alltför näringsrik kompost-blandning så finns det mer kväve än vad mikroorganismerna kan tillgodogöra sig. Nedbrytningen går då för snabbt och det blir kväve kvar.

I odlad jord kan växterna ofta ta tillvara en del av överskotts-kvävet men i en kompost bildas istället ammoniak och du får en kompost som luktar illa. 

I en näringsfattig blandning, där det finns för lite kväve jämfört med kol, så går kompost-processen långsammare. Det blir också en mindre näringsrik kompostjord.  

Vilka material har mycket/lite kväve?

En tumregel är att växtmaterial som är grönt och fuktigt har mycket kväve, här har du till exempel färskt gräsklipp, alger och groddar. Många animaliska produkter och biprodukter har också mycket kväve, till exempel gris/hönsgödsel, kött, fisk och urin. 

Är materialet gult/brunt och torrt är det istället kolrikt, i den här gruppen hittas torkade löv, träflis och kvistar.

I tabellen här nedanför listar vi kol/kväve-innehåll i ett antal vanliga material som läggs i en kompost. Innehållet kan variera kraftigt inom ett material men tabellen ger i alla fall en uppfattning om hur mycket materialet bidrar till kol/kväve-balansen i komposten. 

Kol/kväve-halt i olika kompostmaterial. Källa: Composting to reduce the waste stream
Material C:N-halt
Grisgödsel 5-7:1
Hönsgödsel (färsk) 10:1
Hönsgödsel (med strö) 13-18:1
Grönsaks-rester 12-20:1
Kaffepulver 20:1
Färst gräsklipp 12-25:1
Ko-gödsel 20:1
Hästgödsel 25:1
Hästgödsel (med strö) 30-60:1
Löv 30-80:1
Halm 40-100:1
Bark 100-130:1
Papper 150-200:1
Träflis och sågspån 100-500:1

Din kompost bör alltså hålla en C/N-balans kring 25-30. 

Nu när du vet grunden i hur du ska blanda matavfall och strö så är det dags att sätta igång att kompostera.

Men hur börjar man? 

Hur startar man en varmkompost?

För att börja kompostera i en varmkompost bottnar du med att luftigt lager av fina kvistar. Sedan ett lager med finare trädgårdsavfall och jord, gärna jord från en annan kompost. Nu kan du börja lägga ner dina matrester. Glöm inte att regelbundet blanda i strö i komposten.

Så enkelt är det alltså att komma igång med varmkompostering.

Om det är kallt ute när du ska starta din kompost så kan den behöva lite extra hjälp. Blanda då i några liter hönsgödsel i jorden. Gödseln innehåller massor av näring och den kickstartar komposteringsprocessen, även om det är frysgrader ute.

Självklart behöver komposten vara isolerad, annars stannar komposteringen av under vintern.

Det viktigaste i en kompost är syresättningen, näringsbalansen och fuktnivån. Med lite erfarenhet kan du enkelt se, lukta eller känna om du behöver justera något i din kompost.

Läs mer om: varmkompost och kompostering