En egen mistel att kyssas under

Det enda som krävs för att odla en egen mistel i trädgården är, enligt Natur och Trädgård, minst tre mistelbär, ett lövträd och tålamod.

Leif Adolfsson i Västerås har en 7-årig frösådd mistelplanta i ett äppelträd på villatomten. Den vintergröna plantan blir dubbelt så stor varje år.

– Att mistelbären måste passera en fågelmage för att gro är en myt, säger Leif som lyckats med många sådder. Vi har sått på äpple, rönn och oxel.

Varje bär innehåller ett frö och det behövs 3-5 på samma ställe för att "giftet" i dem skall tränga genom barken. Fröerna ska placeras på grenens undersida. Klistret i de sönderklämda bären gör att de fastnar lätt.

En vanlig disksvamp används för att göra rent grenen innan sådden. Leif varnar för att använda den riviga sidan. Redan första året kom en grodd fram men den försvann året därpå och Leif trodde man misslyckats. Men fjärde året efter sådd kom ett grönt bladpar.

– Då blev vi väldigt överraskade. Nu vet vi att det tar tre-fyra år innan den nya mistelplantan är etablerad.

Sedan går det undan. En mistelplanta fördubblar sin storlek varje år men eftersom den är en halvparasit och tillverkar mycken egen energi skadar den inte värdträdet. Misteln är i Sverige en överlevare från en varmare tid.

Fornromersk sed, enligt Natur och Trädgård

Seden att pussas under en mistel i juletid har fornromerska rötter från tiden då man under uppsluppna former firade Saturnus för att skänka lycka och fruktsamhet. Under den tid vi i Norden trodde att övernaturliga makter var extra aktiva under den mörkaste tiden på året så ansågs mistelns magiska egenskaper mota häxor och spöken samt skydda huset mot vådeld.

Den urgamla seden att pussas under misteln fick en renässans i England under den Viktorianska eran och har därefter åter spridits över världen. Handelns mistelkvistar importeras främst från Polen där växten klassas som ogräs.

Källa: Natur och Trädgård